Värdeskapande med IT
Varför IT?
Samhället omfattas ständigt av ny teknik och verksamheter måste hänga med i utvecklingen. Takten för utveckling beror på verksamhetens olika trögheter, tex kulturen, attityder, förhållningssätt, lagar, säkerhet, beslut, mm. Jag kommer att titta närmare på Kulturen, attityder och förhållningssätt. Kulturen definierar vad verksamheten gör, men också vad den inte gör (Clayton Christensen). Detta avseende kan vara en begränsning när verksamheten står inför att införa ny teknik, Informations Teknik (IT). IT har utvecklats för att det förenklar, effektiviserar och sparar både tid, resurser och pengar i verksamheten. Ledningen måste kunna övertyga andra om behovet av att gå i en ny riktning (Clayton Christensen). Han menar att det är livsviktigt för verksamhetens överlevnad att ta sig an ny teknik och ifrågasätta nuvarande verksamhet för att från grunden bygga upp en verksamhet med ny teknik. Clayton pratar om "Disruptive innovations" dvs att verksamheten måste vara smidig (agile) för att samspelet mellan verksamheter, försäljning, teknik, marknadsföring, ekonomi och resurser kan omfördelas och omformas efter behov.
Människan är i grunden skeptisk till ny teknik
Det finns många exempel på verksamheter som fallit pga av att människan inte tagit den nya tekniken och utvecklingen på allvar. Kodac som i 100 år framkallat och sålt fotofilm. Den nya tekniken med digitaliseringen skapade nya behov hos kunderna och konkurrenterna sprang förbi Kodac. Plötsligt ville ingen framkalla film längre och Kodacs tröghet att förändra sig blev deras fall. Skrivmaskinsföretaget Facit har en liknade historia. Ericsson som inte trodde att barn skulle ha mobiltelefon, men Nokia lyssnade på samhällets behov och tillverkade mobiltelefoner som skulle tilltala barn. Videon skulle ju skada oss med videovåldet! Våra attityder och förhållningssätt påverkar oss mer än teknisk kompetens. Där är Skolan ett annat exempel där det har funnits och finns stora trögheter för förändring. För att försöka förstå ny tekniks påverkan på verksamheter och oss själva kan man ställa följande frågor:
Har videovåldet skadat oss? Hur tänkte och kände du när mobiltelefonen lanserades 1997?....Trodde du att barn skulle ha en mobiltelefon?.... Varför har du en mobiltelefon idag?.... Hur lärde du dig att använda mobiltelefonen?....Vad tänkte du när Facebook lanserades?
Kanske reflekterar du nu över vilken tröghet du själv / andra hade eller har för ny teknik.
Du styrs av inre och yttre drivkrafter...
Är du engagerad i ditt jobb så blir du mer tillfreds med livet i stort, anser Ulrika Lundberg doktor i psykologi. För att engagemanget skall frodas och växa krävs en arbetsplats där vi har en möjlighet att själva styra vårt jobb och schema, att det sker en ständig återkoppling av vår arbetsinsats och att det finns en möjlighet till lärande och utveckling. Ibland kan dessa omständigheter vara svåra att styra över, men det viktiga är att känna till hur våra egna drivkrafter ser ut och vad vi vill med vårt jobb. Ulrika beskriver att våra drivkrafter styrs av inre och yttre faktorer. De inre grundar sig på lust, intresse och identifikation med det man gör och de yttre handlar om pengar och bekräftelse. Engagemang i jobbet innebär inte att allt är roligt utan där balans mellan kraft och ork räcker till mindre roliga uppgifter. Engagemang smittar och har en positiv effekt på självförtroendet och skapar i sin tur mer engagemang i en positiv spiral. Enligt IT-arkitekten Svante Drugge på Atea i Umeå gäller det att dränera huset, dvs hitta vilken IT som används. Anpassa och forma den efter verksamheten. Annars riskerar processen att stanna och det kostar pengar. Svante betonar vikten av att ha glada medarbetare, ha ett gemensamt språk i verksamheten och att hitta en IT-strategi. Det Svante menar är att glada och nöjda medarbetare skapar kvalitet, mervärde, utveckling, men framför allt ger det verksamheten en bättre ekonomi.
Hur skapas ett värde med IT?
Bilden visar på problemet som många verksamheter har. Dvs IT-kunniga och icka IT-kunniga talar olika språk. Alla måste förstå varandra och prata ett gemensamt språk. Verksamhetens språk är A och O, för ALLA måste förstå varandra och därför måste verksamheten också vara transparent. Alla måste kunna hjälpa och stötta varandra. Ny teknik skall komma inifrån och skapa ett värde, ge nytta för dig!
"Jag skriver fortare förhand!" sade en äldre lärare till mig när datorn kom till vår skola.
Att bara kasta in IT skapar inte per automatik en modern skola”, skriver Skolvärlden nr2. feb. 2013. Det krävs att kunna visa värdet av IT för chefer, pedagoger och IT-avdelningen, dvs att de ser varandras nytta av att använda IT. Därför krävs det att kommuner satsar på lokala IT-utvecklare på skolor som kan vara flexibla och lyhörda för verksamhetens behov och pedagogernas individuella behov av utveckling, dvs. få stöd och hjälp där DU är och kunna ta emot tips på hur IT kan underlätta för DIG och DINA elever. Precis som DU försöker inspirera och motivera dina elever om just DITT ämne måste IT-utvecklarna försöka inspirera och motivera DIG till att se värdet med IT. Behovet av ett tätt samarbete med IT-utvecklare är stort.
Varför är det svårt att inför IT i skolan?
”I grunden handlar det om att lärarna inte varit delaktiga i besluten eller fått den kompetensutveckling som behövs för att satsningarna ska bli lyckade” (Skolvärlden nr2 feb. 2013). Ända sedan slutet på 1960-talet har Sveriges sett ett behov av teknik i skolan (Knutsson, 2009). Olika projekt som "Datorn i skolan", "Datorn och skolan", "ITiS", "PIM", mm har avlöst varandra från 1970-talet tills nu. Problemet med projektformen är att det finns en start och ett slut, med betoning på slut. De olika projekten har inte kunnat visa på värdet på IT för skolans aktörer. Attityder och normer hos lärarna har också missgynnat IT-utvecklingen i skolan (Skolinspektionen, 2012). När projekten slutade återgick många pedagoger till sitt gamla arbetssätt, trots att många kände sig inspirerade av IT. Pedagoger är ofta duktiga på olika lärandeformer, men när det gäller IT är rädslan för att tappa kontrollen i klassrummet en av orsakerna till att många undviker IT i sin undervisning.
Orsakerna till att pedagogerna undviker IT är enligt Framtidskommissionen bl.a. att pojkar anser sig kunna mer om datorer än lärarna och på så sätt undergrävt förtroendet och respekten. En annan orsak är den höga förändringstakten i skolan har undergrävt föräldrarnas engagemang för sina barns skolarbete eftersom de inte kan relatera till sin egen skoltid. Även Stig Roland Rask i "När det gamla möter det nya" (2006) menar att föräldrar vill att deras barn skall ha en likvärdig skola som dem trots att de var skeptiska till sin egen skolgång. En tredje orsak, enligt Framtidskommissionen, är att många flickor anammat skolutvecklingen mycket bättre än pojkar. Attityden hos flickor är att de ser datorn som ett verktyg för deras utveckling, medans pojkar ser datorn som en leksak och har därför svårt att motivera sig i skolarbetet och därmed motverkar till att skolan skall använda datorer.
De begränsande upplevda faktorerna är fortfarande för många, tex dålig IT-kompetens, kommunernas begränsade ekonomiska ramar, kommunernas bristfälliga standardpaket av IT, bristen av insikten av nyttan av IT, bristfälligt ledarskap, bristfällig infrastruktur, bristande support, krånglande teknik och liten forskning kring IT i skolan. Enligt en rapport från Skolverket 2012 har många kommuner nöjt sig med att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet via IT. Det saknas ofta en övergripande IT-strategi och det saknas IT-utvecklare som kan inspirera och motivera och därmed stötta pedagoger i verksamheten.
Men hur skall skolan då göra för att kunna inför IT?
För att komma till rätta med alla dessa problem har skolverket tittat på den holländska modellen ”fyran i balans” (DIU, 2010). För att få ut optimal effekt av sina IT-investeringar måste skolan satsa på balans mellan ”de fyra”: infrastruktur, kunskaper och färdigheter, digitalt innehåll, pedagogisk vision och ledarskap:
Infrastruktur: Den kommunala IT-avdelningens kunskap och förståelse för skolans speciella villkor är en viktig framgångsfaktor. Fungerande teknisk support, trådlösa nätverk, bredbandsaccess i skolan, datorer till alla lärare och elever och IT-plattformar som är tillgängliga för alla i skolan.
Kunskap och färdigheter: Hur tekniken tas emot bland aktörerna är den viktigaste aspekten för IT-utvecklingen. Därför krävs kontinuerlig kompetensutveckling med en plan förankrad i nämnden med pedagogernas stöd, fortbildning av lärare och skolledning, resurser och ledningsstöd, forum för delande av material och erfarenhetsutbyte både fysiskt på skolan och i kommunen samt virtuellt. Regelbundna systematiska utvärderingar ökar möjligheten av insamlingar av erfarenheter och lärdomar. Ökad kunskap, överblick och systematik skulle påskynda IT-utvecklingen och minska kommunens kostnader. Forskare menar att skolor måste tänka långsiktigt både ekonomiskt och pedagogiskt när det gäller IT-förändringar. Speciellt viktigt anses daglig tillgång till stöd av kunniga kollegor. Skolan måste få föräldrarna att aktivt interagera med skolan.
Digitalt innehåll: Skapa digitala lärresurser som är lättillgängliga, redigerbara och anpassningsbara. IT-klassrum för att stimulera till engagemang och utveckling med IT. De lärare som lyckas bäst är de som som blandar tryckt material med digitalt och egen produktion av digitalt material börjar bli allt mer vanligare. Det är viktigt att alla elever och lärare känner sig trygga i arbetssättet, därför krävs ett smörgåsbord av innehåll.
Vision och ledarskap: För att lyckas med IT i skolan krävs en engagerad förvaltningschef och en grupp av engagerade lärare/utvecklare, skolledare, IT-samordnare i kommunen. IT-strategin behöver vara förankrad och känd för att få effekt i verksamheten. Ansvar och roller i kommunen behöver vara tydligt definierade och tydliga visioner och mål ger goda grundförutsättningar för ökad tillgång och en ökad användning av IT i skolan.
Källor:
Varför IT?
Samhället omfattas ständigt av ny teknik och verksamheter måste hänga med i utvecklingen. Takten för utveckling beror på verksamhetens olika trögheter, tex kulturen, attityder, förhållningssätt, lagar, säkerhet, beslut, mm. Jag kommer att titta närmare på Kulturen, attityder och förhållningssätt. Kulturen definierar vad verksamheten gör, men också vad den inte gör (Clayton Christensen). Detta avseende kan vara en begränsning när verksamheten står inför att införa ny teknik, Informations Teknik (IT). IT har utvecklats för att det förenklar, effektiviserar och sparar både tid, resurser och pengar i verksamheten. Ledningen måste kunna övertyga andra om behovet av att gå i en ny riktning (Clayton Christensen). Han menar att det är livsviktigt för verksamhetens överlevnad att ta sig an ny teknik och ifrågasätta nuvarande verksamhet för att från grunden bygga upp en verksamhet med ny teknik. Clayton pratar om "Disruptive innovations" dvs att verksamheten måste vara smidig (agile) för att samspelet mellan verksamheter, försäljning, teknik, marknadsföring, ekonomi och resurser kan omfördelas och omformas efter behov.
Människan är i grunden skeptisk till ny teknik
Det finns många exempel på verksamheter som fallit pga av att människan inte tagit den nya tekniken och utvecklingen på allvar. Kodac som i 100 år framkallat och sålt fotofilm. Den nya tekniken med digitaliseringen skapade nya behov hos kunderna och konkurrenterna sprang förbi Kodac. Plötsligt ville ingen framkalla film längre och Kodacs tröghet att förändra sig blev deras fall. Skrivmaskinsföretaget Facit har en liknade historia. Ericsson som inte trodde att barn skulle ha mobiltelefon, men Nokia lyssnade på samhällets behov och tillverkade mobiltelefoner som skulle tilltala barn. Videon skulle ju skada oss med videovåldet! Våra attityder och förhållningssätt påverkar oss mer än teknisk kompetens. Där är Skolan ett annat exempel där det har funnits och finns stora trögheter för förändring. För att försöka förstå ny tekniks påverkan på verksamheter och oss själva kan man ställa följande frågor:
Har videovåldet skadat oss? Hur tänkte och kände du när mobiltelefonen lanserades 1997?....Trodde du att barn skulle ha en mobiltelefon?.... Varför har du en mobiltelefon idag?.... Hur lärde du dig att använda mobiltelefonen?....Vad tänkte du när Facebook lanserades?
Kanske reflekterar du nu över vilken tröghet du själv / andra hade eller har för ny teknik.
Du styrs av inre och yttre drivkrafter...
Är du engagerad i ditt jobb så blir du mer tillfreds med livet i stort, anser Ulrika Lundberg doktor i psykologi. För att engagemanget skall frodas och växa krävs en arbetsplats där vi har en möjlighet att själva styra vårt jobb och schema, att det sker en ständig återkoppling av vår arbetsinsats och att det finns en möjlighet till lärande och utveckling. Ibland kan dessa omständigheter vara svåra att styra över, men det viktiga är att känna till hur våra egna drivkrafter ser ut och vad vi vill med vårt jobb. Ulrika beskriver att våra drivkrafter styrs av inre och yttre faktorer. De inre grundar sig på lust, intresse och identifikation med det man gör och de yttre handlar om pengar och bekräftelse. Engagemang i jobbet innebär inte att allt är roligt utan där balans mellan kraft och ork räcker till mindre roliga uppgifter. Engagemang smittar och har en positiv effekt på självförtroendet och skapar i sin tur mer engagemang i en positiv spiral. Enligt IT-arkitekten Svante Drugge på Atea i Umeå gäller det att dränera huset, dvs hitta vilken IT som används. Anpassa och forma den efter verksamheten. Annars riskerar processen att stanna och det kostar pengar. Svante betonar vikten av att ha glada medarbetare, ha ett gemensamt språk i verksamheten och att hitta en IT-strategi. Det Svante menar är att glada och nöjda medarbetare skapar kvalitet, mervärde, utveckling, men framför allt ger det verksamheten en bättre ekonomi.
Hur skapas ett värde med IT?
Bilden visar på problemet som många verksamheter har. Dvs IT-kunniga och icka IT-kunniga talar olika språk. Alla måste förstå varandra och prata ett gemensamt språk. Verksamhetens språk är A och O, för ALLA måste förstå varandra och därför måste verksamheten också vara transparent. Alla måste kunna hjälpa och stötta varandra. Ny teknik skall komma inifrån och skapa ett värde, ge nytta för dig!
"Jag skriver fortare förhand!" sade en äldre lärare till mig när datorn kom till vår skola.
Att bara kasta in IT skapar inte per automatik en modern skola”, skriver Skolvärlden nr2. feb. 2013. Det krävs att kunna visa värdet av IT för chefer, pedagoger och IT-avdelningen, dvs att de ser varandras nytta av att använda IT. Därför krävs det att kommuner satsar på lokala IT-utvecklare på skolor som kan vara flexibla och lyhörda för verksamhetens behov och pedagogernas individuella behov av utveckling, dvs. få stöd och hjälp där DU är och kunna ta emot tips på hur IT kan underlätta för DIG och DINA elever. Precis som DU försöker inspirera och motivera dina elever om just DITT ämne måste IT-utvecklarna försöka inspirera och motivera DIG till att se värdet med IT. Behovet av ett tätt samarbete med IT-utvecklare är stort.
Varför är det svårt att inför IT i skolan?
”I grunden handlar det om att lärarna inte varit delaktiga i besluten eller fått den kompetensutveckling som behövs för att satsningarna ska bli lyckade” (Skolvärlden nr2 feb. 2013). Ända sedan slutet på 1960-talet har Sveriges sett ett behov av teknik i skolan (Knutsson, 2009). Olika projekt som "Datorn i skolan", "Datorn och skolan", "ITiS", "PIM", mm har avlöst varandra från 1970-talet tills nu. Problemet med projektformen är att det finns en start och ett slut, med betoning på slut. De olika projekten har inte kunnat visa på värdet på IT för skolans aktörer. Attityder och normer hos lärarna har också missgynnat IT-utvecklingen i skolan (Skolinspektionen, 2012). När projekten slutade återgick många pedagoger till sitt gamla arbetssätt, trots att många kände sig inspirerade av IT. Pedagoger är ofta duktiga på olika lärandeformer, men när det gäller IT är rädslan för att tappa kontrollen i klassrummet en av orsakerna till att många undviker IT i sin undervisning.
Orsakerna till att pedagogerna undviker IT är enligt Framtidskommissionen bl.a. att pojkar anser sig kunna mer om datorer än lärarna och på så sätt undergrävt förtroendet och respekten. En annan orsak är den höga förändringstakten i skolan har undergrävt föräldrarnas engagemang för sina barns skolarbete eftersom de inte kan relatera till sin egen skoltid. Även Stig Roland Rask i "När det gamla möter det nya" (2006) menar att föräldrar vill att deras barn skall ha en likvärdig skola som dem trots att de var skeptiska till sin egen skolgång. En tredje orsak, enligt Framtidskommissionen, är att många flickor anammat skolutvecklingen mycket bättre än pojkar. Attityden hos flickor är att de ser datorn som ett verktyg för deras utveckling, medans pojkar ser datorn som en leksak och har därför svårt att motivera sig i skolarbetet och därmed motverkar till att skolan skall använda datorer.
De begränsande upplevda faktorerna är fortfarande för många, tex dålig IT-kompetens, kommunernas begränsade ekonomiska ramar, kommunernas bristfälliga standardpaket av IT, bristen av insikten av nyttan av IT, bristfälligt ledarskap, bristfällig infrastruktur, bristande support, krånglande teknik och liten forskning kring IT i skolan. Enligt en rapport från Skolverket 2012 har många kommuner nöjt sig med att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet via IT. Det saknas ofta en övergripande IT-strategi och det saknas IT-utvecklare som kan inspirera och motivera och därmed stötta pedagoger i verksamheten.
Men hur skall skolan då göra för att kunna inför IT?
För att komma till rätta med alla dessa problem har skolverket tittat på den holländska modellen ”fyran i balans” (DIU, 2010). För att få ut optimal effekt av sina IT-investeringar måste skolan satsa på balans mellan ”de fyra”: infrastruktur, kunskaper och färdigheter, digitalt innehåll, pedagogisk vision och ledarskap:
Infrastruktur: Den kommunala IT-avdelningens kunskap och förståelse för skolans speciella villkor är en viktig framgångsfaktor. Fungerande teknisk support, trådlösa nätverk, bredbandsaccess i skolan, datorer till alla lärare och elever och IT-plattformar som är tillgängliga för alla i skolan.
Kunskap och färdigheter: Hur tekniken tas emot bland aktörerna är den viktigaste aspekten för IT-utvecklingen. Därför krävs kontinuerlig kompetensutveckling med en plan förankrad i nämnden med pedagogernas stöd, fortbildning av lärare och skolledning, resurser och ledningsstöd, forum för delande av material och erfarenhetsutbyte både fysiskt på skolan och i kommunen samt virtuellt. Regelbundna systematiska utvärderingar ökar möjligheten av insamlingar av erfarenheter och lärdomar. Ökad kunskap, överblick och systematik skulle påskynda IT-utvecklingen och minska kommunens kostnader. Forskare menar att skolor måste tänka långsiktigt både ekonomiskt och pedagogiskt när det gäller IT-förändringar. Speciellt viktigt anses daglig tillgång till stöd av kunniga kollegor. Skolan måste få föräldrarna att aktivt interagera med skolan.
Digitalt innehåll: Skapa digitala lärresurser som är lättillgängliga, redigerbara och anpassningsbara. IT-klassrum för att stimulera till engagemang och utveckling med IT. De lärare som lyckas bäst är de som som blandar tryckt material med digitalt och egen produktion av digitalt material börjar bli allt mer vanligare. Det är viktigt att alla elever och lärare känner sig trygga i arbetssättet, därför krävs ett smörgåsbord av innehåll.
Vision och ledarskap: För att lyckas med IT i skolan krävs en engagerad förvaltningschef och en grupp av engagerade lärare/utvecklare, skolledare, IT-samordnare i kommunen. IT-strategin behöver vara förankrad och känd för att få effekt i verksamheten. Ansvar och roller i kommunen behöver vara tydligt definierade och tydliga visioner och mål ger goda grundförutsättningar för ökad tillgång och en ökad användning av IT i skolan.
Källor:
- Bilden. http://www.galsh.com/img-84239-programmers-vs-users.html
- Clayton Christensen. Disruptive innovations, http://www.claytonchristensen.com/key-concepts/
- DIU, Datorn i utbildningen, 2010. http://www.findthatdoc.com/search-73296892-hPDF/download-documents-rapport-komstratb-pdf.htm
- Knutsson, Stefan. (2009). Utveckling av lärares digitala kompetens. Examensarbete inom teknik och lärande; männsika-datorinteraktion om 30hp vid programmet Cilvilingenjör och lärare, inriktning matematik och fysik Kungliga Tekniska Högskolan 2009. TRITA-CSC-E 2009:001 ISRN-KTH/CSC/E—09/001--SE ISSN-1653-5715
- Framtidskommissionen. Ur lärarnas tidning. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/12/07/rapport-it-boom-okar-konsskillnaderna-skolan
- Skolvärlden nr2. feb. 2013
- Skolinspektionen,2012 http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/IT-i-undervisningen/
- Rask, Stig Roland. 2006. När det gamla möter det nya.
- Svante Drugge ATEA i Umeå
- Ulrika Lundberg doktor i psykologi. Engagemang - roligt, nödvändigt och farligt. Tidningen Förskolan nr. 4 2013.
- Sammanställt av: Andreas Gustavsson 13-04-12