Lärande och utveckling måste skötas lika varsamt som blommor
Framtidens lärande
Framtidens lärande innebär bl.a. att se utbildning som en investering, där kommunen satsar på utveckling av Lärande, Samordning, Motivation, Pedagogik och Teknik.
Lärandet i fokus
Ofta letar vi kompetens och lärande utanför vår skola, stad och land när vi har mycket kompetens inom oss själva. Det som saknas är samordning av de goda tingen pedagogerna gör. Därför behöver kommunen skapa IKT-grupper som innehåller IKT-utvecklare, lärprocessutvecklare, lärdesigners som samordnar allt det god och upprätta strategier för att förmedla dessa kompetenser och goda ting till alla pedagoger.
Utbildning
Är tekniken steget före pedagogiken som Skolvärlden nr2 feb. 2013 påstår? ”Förtätning av teknik skapar inte per automatik en modern skola” (Skolvärlden nr2. feb. 2013). Precis som i skolan måste vi individanpassa utbildningen för våra pedagoger av den nya tekniken. Skolvärlden nr2 feb. 2013 beskriver att infrastruktur, utbildning och utrustning är ett allmänt problem på Sveriges skolor. ”I grunden handlar det om att lärarna inte varit delaktiga i besluten eller fått den kompetensutveckling som behövs för att satsningarna ska bli lyckade” (Skolvärlden nr2 feb. 2013). Alla lärare måste få kunskap att kunna undervisa med datorn som hjälpmedel, därför behövs en långsiktighet av utbildning och en lyhördhet för pedagogerna, för det finns mycket kompetens bland våra pedagoger (delar av LEAN). Samla denna kunskap och skapa en bas för kompetensutveckling, istället för att köpa utbildning (anser jag, i artikeln har de köpt). Vi måste fråga våra pedagoger vad de vill och förankra den nya tekniken i skolan från grunden, annars blir det lätt att tekniken ses som något extra som pedagogerna också måste göra, dvs arbetsbelastningen ökar istället för minskar.
Hur skall kommunerna utveckla sin IKT?
Idag är utvecklingen inom IKT ofta utspritt inom olika avdelningar, grupper och personer. Det saknas samordning mellan de olika avdelningarna, grupperna och personerna. Skulle ett företag vilja utveckla sin IT skulle de utlysa tjänster för denna utveckling med personer som har den bästa kompetensen. Därför vill jag gärna se att det skapas tre huvudpersoner som driver IKT utvecklingen.
IKT-utvecklaren är en person som inventerar, upptäcker och löser problem. IKT-utvecklarens huvuduppgift är att lyssna på kundens behov för att sedan komma med med den "bästa" lösningen. IKT-utvecklaren jobbar utifrån Leanmodellen. Detta innebär att IKT-utvecklaren samordnar verksamhetens problem och gör dem transparenta. Jobbar långsiktigt med helheter som utgångspunkt. Kvalitet och hög kundnytta är fokus. Tex gäller det för kommuner att samordna nämnder och enheter. Detta för att ta bort kortsiktiga ekonomiska mål, hitta flaskhalsar, tidstjuvar med att ständigt förbättra verksamheten. Det är viktigt att IKT-utvecklaren är lyhörd för och har kunskap om hur tex pedagogerna vill och kan implementera IKT i sin undervisning. Att IKT-utvecklaren är lyhörd för och har kunskap om att tex läkare behöver ett nytt IKT-system eftersom det idag tar längre tid att dokumentera än att undersöka och att Räddningsverket behöver IKT-kunniga personer som är enbart knutna till dem.
Lärprocessutvecklare är en person som samlar in kunskap hos ledning, personal och forskning. Det finns ofta mycket kunskap inom en verksamhet och att ta tillvara den är guld värt. Att dessutom ha en person som bevakar samhällsutvecklingen och forskningen inom lärprocesser ger verksamheten goda förutsättningar för en effektiv och ekonomisk utveckling. Tex finns det många duktiga pedagoger i kommunernas skolor vars kunskap och arbetssätt inte kommer till känna. En Lärprocessutvecklaren ansvarar för verksamhetens kompetensutveckling genom att ta tillvara, sprida kunskap och lärande. Idag pratas en hel del om “Lesson study” som är en Japansk metod där lektioner prövas, analyseras och revideras inför publik. Det finns ett stort underlag för en fortbildning i världsklass.
Lärdesigners är en person som bygger upp lärmiljöer. Dvs i vilka miljöer lär man sig bäst och när? En Lärdesigners samlar, sprider och lär ut vad ledning, personal och forskning gör när det gäller i vilka miljöer vi lär oss bäst. Tex generalagenten för Toyota jobbar med utbildare för sina verkstadsarbetare när det kommer ut nyheter inom bilbranschen. Där har de skapat ett speciellt utbildningsrum med mycket IKT-utrustning. Lärdesigners kan hjälper pedagoger att tänka och bygga upp lärmiljöer som skall anpassas till rätt åldrar för att ge inspiration.
Våga satsa på skolan! Det kostar kommunen miljoner att i olika arbetsmarknadsåtgärder försöka utbilda och / eller ta hand om ungdomar / vuxna som saknar utbildning / jobb. Genom att satsa på skolan och därmed får fler ungdomar att klara skolan och utbilda vuxna för att komma ut till arbetsmarknaden med de rätta kompetenserna, ger kommunen miljoner kronor tillbaka.
Därför behöver kommunen satsa på skolan och med hjälp av IKT-grupper (läs ovan) som bevakar utvecklingen och fortbildar pedagogerna och utvecklar skolan mot ett livslångt lärande och en utbildning i världsklass.
Motivera till framtidens lärande! Framtidenslärande är att man skall kunna lära sig saker var man än bor, befinner sig i utveckling eller har för funktionshinder.
"Vi mår alla bättre av att aktivera alla våra sinnen, därför skall lärandet passa alla!"
IKT-verktyg fyller en viktig funktion med att hjälpa studenter / elever att skriva texter, skapa och söka. Guiden / läraren skapar frågor och uppgifter som leder till kreativa, reflektiva diskussioner bland eleverna. Frågor som man inte bara kan klippa och klistra in från internet. När elever går ut från klassrummet och vill fortsätta att lära sig har vi lyckats! Sverige behöver personer med framtidens kompetenser för att bli anställningsbara.
Pedagogiken
Viktigt att guiden:
- Ofta är inne i forum / diskussioner för att ge feedback, stötta, skapar ett socialt klimat så att alla känner sig delaktiga
- Ska stödja, utveckla och utmana, ”inte lära ut”
- Utvecklar, förbättrar utformandet och användandet genom att utvärdera deltagarnas aktiviteter en kort tid efter introduktionen, men även efter en längre tids bruk
- Ger deltagarna utrymme för reflektion och att i lugn och ro att formulera sig, samt att utveckla ett kritiskt tänkande. Dock måste tidsplaner, deadlines finnas
- Engagera sig i att föra en dialog med deltagarna om vikten av att sätt upp mål och att erbjuda dem en struktur att följa. Detta för att undvika stora ansamlingar av studierbete
- Stimulerar elevernas / studenternas lärprocesser, dvs synen på kunskap.
Tekniken
Tekniken är kanske före pedagogiken? (Skolvärlden nr 2 2013) Bara för att vi slänger in teknik innebär det inte att skolan är modern. Pedagoger måste få en långsiktig utbildning på att integrera tekniken i skolan. Eventuellt blir bildkanonen i framtiden överflödig, för att istället använda TV-skärmar. Smartboards / Aktivboards är bra hjälpmedel för yngre barn och deras utbildning. Yngre barn har ett stort rörelsebehov och det är bra om det går att komma fram och utforska genom att trycka på skärmen. Surfplattor, smartphones, ritplattor, mm kan användas för att kunna visualisera saker på TV-skärmarn. Tex spontana anteckningar under arbeten, workshops / handledning. Dessa anteckningar sparas som tex pdf på lärplattformen. För elever / studenter bör det även gå att koppla upp sig mot direktsända handledningar / workshops via egen dator och mobil. Att se på inspelade instruktions eller andra -Videoinspelningar från hemmadatorn via lärplattformen ger undervisningen flexibilitet och ökar måluppfyllelsen. Hellre många korta filmer, än få långa. Spela in via programmet i tex Camstudio och redigera i movimaker och spara mha AVC (any video converter) filmen i filformatet i mp4. Detta ökar deltagarna måluppfyllelse eftersom de kan se när och var de vill i tex sin mobil eller dator.
Studielitteratur som E-litteratur, ladda hem, läs, lyssna. Litteraturen idag läggs in digitalt för att tryckas ut till böcker som man läser, stryker under i, skriver av, för att sedan digitalisera texten igen inför inlämningar. Bakvänt!
Uppgifter / kontroll / prov sker via datorer enskilt / grupp via särskilt utvecklade program (spel) istället för papper och penna. Tex är det svårt att rätta när man inte ser som lärare vad det står!
Verktygen
För att uppnå ett livslångt lärande krävs en mångfald av IKT-verktyg. Varje moment i undervisningen bör innehålla en genomtänkt och väl beprövad IKT-verktygslåda, som eleverna / studenterna erbjuds få workshops och handledning om. Viktigt för eleverna / studenterna att få se IKT-verktyg som de lokala högre utbildningarna respektive företag använder.
Lärplattformar / virituella klassrum.
Skapa ett virituellt klassrum som innehåller ett lärande ur ett sociokulturellt perspektiv (individens interaktioner med den social miljön). Virituella klassrummet är en webbaserad, användarvänlig, välplanerad och strukturerad lärplatform där man skall kunna genomföra ett livslångt lärande. Detta sker genom att lärplattform innehåller material och information som stimulerar till grupparbeten, samarbeten, tillsammans och enskilt lösa problem, kritiskt tänkande, värdera och reglera den egna lärprocessen. Framtidens lärplattform borde synkroniseras med facebookliknande eller andra framtida sociala medier.
IKT-verktygslåda.
Genom att använda sig av en gedigen IKT-verktygslåda kan vi skapa ett livslångt lärande med kreativa övningar, tex kan vi förstärka verkligheten med programmen Google maps (SO-ämnen) , Night sky (NO-ämnen), Wii - spel (nästan alla ämnen) , kinect - spel (nästan alla ämnen) och andra appikationer som tex. Wordfeud. Med Wordfeud kan elever spela mot varandra på en mängd olika språk och på så vis träna språket. Med Wii - och Kinect -spel kan man öva allt från språk till natur och problemlösning. Låt fantasin och kreativiteten flöda!
Verklighet = fantasi?
Med dagens teknik flyter verklighet och fantasi ihop på gott och ont, där fyller läraren / handledaren eller som jag vill kalla det guiden en viktig funktion att stötta, utmana och handleda våra framtida hopp (barnen) mot ett livslångt lärande och bättre förståelse och känsla för verkligheten.
Microsoft och Intel
Stora företag som Microsoft och Intel skapar idag IKT-verktyg för skolor världen över, tex Office365 och Classmate. De gör detta för att utbildning är viktig för staden, landet och världen. Företagen behöver kompetens. Gå in på microsoft och intels webbsidor för att läsa mer om deras IKT-verktyg.
Exempel på IKT-verktyg:
- Delningsverktyg: tex Skype, JoinMe, Google drive, Dropbox, Intsagram, Facebook
- Kommunikationsprogram: tex Skype, Google drive, Cambro, Moddle, Instagram, Adobeconnect, sms, epost, msn, Ipads medelanden, Camstudio, facebook, movieklienter, Classmate, TeamViewer, mm
- Bildredigeringsprogram: Gimp 2.8 (gratis och kraftfullt), Instagram, Photoshop, Photofilter, mm
- Videoskapande program: Moviemaker, Photostory, mm
- Ljudinspelningsprogram: Audacity, mm
- Ordbehandlingsprogram: tex Google documents, MicrosoftOffice , OpenOffice, Onenote, Office365, mm
- Presntationsprogram: tex Sliderocket, Google documents, mm
- Filöverföringsprogram: tex Filezilla, mm
- Konverteringsprogram (tex omvandlare, mp3, mp4, mm): Any Video Converter (AVC), mm
- Använd olika sökmotorer: Google, Wolfgang alfa, bing, mm
Källor:
IKT & lärande, IT-pedagogkurser från IML Umeå, 2008 - 2010
Framtidens lärande, flexutbildningar Umeå Universitet, 2012
Framtidens lärande, konferens i Härnösand, 2012
Pedagogiska magasinet, nr2, 2012Skolvärlden nr2 feb. 2013
Olika arbetssätt ur Systemvetarlinjens kurslitteratur, Umeå 2012
Sammanställt av: Andreas Gustavsson