IT-utveckling
Lärande och utveckling måste skötas lika varsamt som blommor
Framtidens lärande....
Framtidens lärande innebär bl.a. att se utbildning som en investering, där kommunen satsar på utveckling av Lärande, Samordning, Motivation, Pedagogik och Teknik.
Lärandet i fokus
Ofta letar vi kompetens och lärande utanför vår skola, stad och land när vi har mycket kompetens inom oss själva. Det som saknas är samordning av de goda tingen pedagogerna gör. Därför behöver kommuner IT-arkitekter (IT-utvecklare, Lärprocessutvecklare och Lärdesigners) som hittar, samordnar allt det god hos pedagogerna och forskning för att upprätta strategier för att förmedla dessa kompetenser, för att skapa en långsiktig kompetensutvecklingsplan.
Utbildning
Är tekniken steget före pedagogiken som Skolvärlden nr2 feb. 2013 påstår? ”Förtätning av teknik skapar inte per automatik en modern skola” (Skolvärlden nr2. feb. 2013). Precis som i skolan måste vi individanpassa utbildningen för våra pedagoger av den nya tekniken. Skolvärlden nr2 feb. 2013 beskriver att infrastruktur, utbildning och utrustning är ett allmänt problem på Sveriges skolor. ”I grunden handlar det om att lärarna inte varit delaktiga i besluten eller fått den kompetensutveckling som behövs för att satsningarna ska bli lyckade” (Skolvärlden nr2 feb. 2013). Alla lärare måste få kunskap att kunna undervisa med datorn som hjälpmedel, därför behövs en långsiktighet av utbildning och en lyhördhet för pedagogerna, för det finns mycket kompetens bland våra pedagoger (delar av LEAN). Samla denna kunskap och skapa en bas för kompetensutveckling, istället för att köpa utbildning (anser jag, i artikeln har de köpt). Vi måste fråga våra pedagoger vad de vill och förankra den nya tekniken i skolan från grunden, annars blir det lätt att tekniken ses som något extra som pedagogerna också måste göra, dvs arbetsbelastningen ökar istället för minskar.
Hur skall kommunerna utveckla sin IT?
Idag är utvecklingen inom IT ofta utspritt inom olika avdelningar, grupper och personer. Det saknas samordning mellan de olika avdelningarna, grupperna och personerna. Skulle ett företag vilja utveckla sin IT skulle de utlysa tjänster för denna utveckling med personer som har den bästa kompetensen. Därför vill jag gärna se att det skapas tre typer av IT-arkitekter som driver IT utvecklingen.
IT-utvecklaren är en person som inventerar, upptäcker och löser problem. IT-utvecklarens huvuduppgift är att lyssna på kundens behov för att sedan komma med med den "bästa" och "smartaste" lösningen. IT-utvecklaren jobbar utifrån Leanmodellen. Detta innebär att IT-utvecklaren samordnar verksamhetens problem och gör dem transparenta, jobbar långsiktigt med helheter som utgångspunkt, kvalitet och hög kundnytta är fokus. Tex gäller det för kommuner att samordna nämnder och enheter, detta för att ta bort kortsiktiga ekonomiska mål, hitta flaskhalsar, tidstjuvar med att ständigt förbättra verksamheten. Det är viktigt att IT-utvecklaren är lyhörd för och har kunskap om hur tex pedagogerna vill och kan implementera IT i sin undervisning. Att IT-utvecklaren är lyhörd för och har kunskap om att tex läkare behöver ett nytt IT-system eftersom det idag tar längre tid att dokumentera än att undersöka och att Räddningsverket behöver IT-kunniga personer som är enbart knutna till dem.
Lärprocessutvecklare är en person som samlar in kunskap om lärprocesser från verksamheten och forskning. Det finns ofta mycket kunskap inom en verksamhet och att ta tillvara den är guld värt. Att dessutom ha en person som bevakar samhällsutvecklingen och forskningen inom lärprocesser ger verksamheten goda förutsättningar för en effektiv kompetensutvecklingsplan, där verksamheten skall förenklas, spara tid och pengar. Tex finns det många duktiga pedagoger i kommunernas skolor vars kunskap och arbetssätt inte kommer till känna. En Lärprocessutvecklaren ansvarar för verksamhetens kompetensutveckling genom att ta tillvara, sprida kunskap om lärandet. Idag pratas en hel del om “Lesson study” som är en Japansk metod där lektioner prövas, analyseras och reviderasi efterhand med hjälp av åhörare / iaktagare eller analyser från film inspelningar av lektioner. Det finns ett stort underlag i skolan för en fortbildning i världsklass.
Lärdesigners är en person som bygger upp lärmiljöer. Dvs i vilka miljöer lär man sig bäst och när? En Lärdesigners samlar in hur verksamheten och forskning gör och säger när det gäller i vilka miljöer vi lär oss bäst. Tex generalagenten för Toyota jobbar med utbildare för sina verkstadsarbetare när det kommer ut nyheter inom bilbranschen. Där har de skapat ett speciellt utbildningsrum med mycket IT-utrustning. Lärdesigners kan hjälper pedagoger att tänka och bygga upp lärmiljöer som skall anpassas till rätt situation och åldrar för att ge inspiration, motivation och meningsfullhet.
Våga satsa på skolan!
Det kostar kommunen miljoner att i olika arbetsmarknadsåtgärder försöka utbilda och / eller ta hand om ungdomar / vuxna som saknar utbildning / jobb. Genom att satsa på skolan och därmed får fler ungdomar att klara skolan och utbilda vuxna för att komma ut till arbetsmarknaden med de rätta kompetenserna, ger kommunen miljoner kronor tillbaka. Därför behöver kommunen satsa på skolan och med hjälp av IT-grupper (läs ovan) som bevakar utvecklingen och fortbildar pedagogerna och utvecklar skolan mot ett livslångt lärande och en utbildning i världsklass.
Motivera till framtidens lärande!
Framtidenslärande är att man skall kunna lära sig saker var man än bor, befinner sig i utveckling eller har för funktionshinder.
"Vi mår alla bättre av att aktivera alla våra sinnen, därför skall lärandet passa alla!"
IT-verktyg fyller en viktig funktion med att hjälpa studenter / elever att skriva texter, skapa och söka. Guiden / läraren skapar frågor och uppgifter som leder till kreativa, reflektiva diskussioner bland eleverna. Frågor som man inte bara kan klippa och klistra in från internet. När elever går ut från klassrummet och vill fortsätta att lära sig har vi lyckats! Sverige behöver personer med framtidens kompetenser för att bli anställningsbara.
"Det måste finnas tydliga kopplingar mellan elevers studier och framtida utbildningar och yrken. Detta får vi genom att högre utbildningar och företag ofta besöker studenterna / eleverna och berättar vilka kompetenser de behöver"
Bristen på rätt kompetenser är akut i dagens gobala verksamheter. Därför är kompetensförsörjning ett hett debatterat ämne som bl.a. Näringsminister Annie Lööw betonar starkt. Skola och näringslivet måste bygga broar, anser Annie Lööw. samarbetet måste innehålla täta kontakter mellan elever och företag för att bygga upp motivation och meningsfullhet. Det bör erbjudas många praktiker och lärlingsalternativ eftersom det är hos företagen eleverna ser vilka kunskaper företaget värdesätter.
Även vuxna behöver motiveras för ett framtida lärande
Involvera politiker, företag, föräldrar, studenter och elever i framtidens lärande och hur vi skall lära för livet och skaffa oss morgondagens kompetenser. Alla behöver vara delaktiga i detta lärande. Därför måste alla involveras för att skapa en helhetssyn på kommunens utbildning och utveckling.
Pedagogiken
Viktigt att guiden:
Vill du bara klara dig för stunden eller lära dig för ett livslångt lärande?
IT-verktyg
För att uppnå ett livslångt lärande krävs en mångfald av IT-verktyg. Varje moment i undervisningen bör innehålla en genomtänkt och väl beprövad IT-verktygslåda, som eleverna / studenterna erbjuds få workshops och handledning om. Viktigt för eleverna / studenterna att få se IT-verktyg som de lokala högre utbildningarna respektive företag använder. Jag tror att bildkanonen i framtiden kommer att ersättas av LED-skärmar.
Genom att använda sig av en gedigen IT-verktygslåda kan vi skapa ett livslångt lärande med kreativa övningar, t.ex. kan vi förstärka verkligheten med olika IT-program. Olika molntjänster erbjuder stort stöd till skolan om användningen är genomtänkt, t.ex. Youtube som enligt mig är det nya internet men med sökmotor för film där information och utbildning kan fås inom det mesta och på många olika språk, Google apps är ett annat molntjänstverktyg som erbjuder en mångfald av samarbetsformer och Grön IT. Det dyker ständigt upp ny molntjänster och applikationer, låt fantasin och kreativiteten flöda och använd det som passar din verksamhet bäst!
Stora företag som Microsoft och Intel skapar idag IT-verktyg för skolor världen över, tex Office365 och Classmate. De gör detta för att utbildning är viktig för staden, landet och världen. Företagen behöver kompetens. Gå in på Microsoft och Intels webbsidor för att läsa mer om deras IT-verktyg.
Lärplattformar / virituella klassrum.
Skapa ett virituellt klassrum som innehåller ett lärande ur ett sociokulturellt perspektiv (individens interaktioner med den social miljön). Virituella klassrummet är en webbaserad, användarvänlig, välplanerad och strukturerad lärplatform där man skall kunna genomföra ett livslångt lärande. Detta sker genom att lärplattform innehåller material och information som stimulerar till grupparbeten, samarbeten, tillsammans och enskilt lösa problem, kritiskt tänkande, värdera och reglera den egna lärprocessen. Framtidens lärplattform borde synkroniseras med facebookliknande eller andra framtida sociala medier.
Verklighet = fantasi?
Med dagens teknik flyter verklighet och fantasi ihop på gott och ont, där fyller läraren / handledaren eller som jag vill kalla det guiden en viktig funktion att stötta, utmana och handleda våra framtida hopp (barnen) mot ett livslångt lärande och bättre förståelse och känsla för verkligheten.
Källor:
IKT & lärande, IT-pedagogkurser från IML Umeå, 2008 - 2010
Framtidens lärande, flexutbildningar Umeå Universitet, 2012
Framtidens lärande, konferens i Härnösand, 2012
Pedagogiska magasinet, nr2, 2012
Skolvärlden nr2 feb. 2013
Sammanställt av: Andreas Gustavsson 2013-03-28
Framtidens lärande innebär bl.a. att se utbildning som en investering, där kommunen satsar på utveckling av Lärande, Samordning, Motivation, Pedagogik och Teknik.
Lärandet i fokus
Ofta letar vi kompetens och lärande utanför vår skola, stad och land när vi har mycket kompetens inom oss själva. Det som saknas är samordning av de goda tingen pedagogerna gör. Därför behöver kommuner IT-arkitekter (IT-utvecklare, Lärprocessutvecklare och Lärdesigners) som hittar, samordnar allt det god hos pedagogerna och forskning för att upprätta strategier för att förmedla dessa kompetenser, för att skapa en långsiktig kompetensutvecklingsplan.
Utbildning
Är tekniken steget före pedagogiken som Skolvärlden nr2 feb. 2013 påstår? ”Förtätning av teknik skapar inte per automatik en modern skola” (Skolvärlden nr2. feb. 2013). Precis som i skolan måste vi individanpassa utbildningen för våra pedagoger av den nya tekniken. Skolvärlden nr2 feb. 2013 beskriver att infrastruktur, utbildning och utrustning är ett allmänt problem på Sveriges skolor. ”I grunden handlar det om att lärarna inte varit delaktiga i besluten eller fått den kompetensutveckling som behövs för att satsningarna ska bli lyckade” (Skolvärlden nr2 feb. 2013). Alla lärare måste få kunskap att kunna undervisa med datorn som hjälpmedel, därför behövs en långsiktighet av utbildning och en lyhördhet för pedagogerna, för det finns mycket kompetens bland våra pedagoger (delar av LEAN). Samla denna kunskap och skapa en bas för kompetensutveckling, istället för att köpa utbildning (anser jag, i artikeln har de köpt). Vi måste fråga våra pedagoger vad de vill och förankra den nya tekniken i skolan från grunden, annars blir det lätt att tekniken ses som något extra som pedagogerna också måste göra, dvs arbetsbelastningen ökar istället för minskar.
Hur skall kommunerna utveckla sin IT?
Idag är utvecklingen inom IT ofta utspritt inom olika avdelningar, grupper och personer. Det saknas samordning mellan de olika avdelningarna, grupperna och personerna. Skulle ett företag vilja utveckla sin IT skulle de utlysa tjänster för denna utveckling med personer som har den bästa kompetensen. Därför vill jag gärna se att det skapas tre typer av IT-arkitekter som driver IT utvecklingen.
IT-utvecklaren är en person som inventerar, upptäcker och löser problem. IT-utvecklarens huvuduppgift är att lyssna på kundens behov för att sedan komma med med den "bästa" och "smartaste" lösningen. IT-utvecklaren jobbar utifrån Leanmodellen. Detta innebär att IT-utvecklaren samordnar verksamhetens problem och gör dem transparenta, jobbar långsiktigt med helheter som utgångspunkt, kvalitet och hög kundnytta är fokus. Tex gäller det för kommuner att samordna nämnder och enheter, detta för att ta bort kortsiktiga ekonomiska mål, hitta flaskhalsar, tidstjuvar med att ständigt förbättra verksamheten. Det är viktigt att IT-utvecklaren är lyhörd för och har kunskap om hur tex pedagogerna vill och kan implementera IT i sin undervisning. Att IT-utvecklaren är lyhörd för och har kunskap om att tex läkare behöver ett nytt IT-system eftersom det idag tar längre tid att dokumentera än att undersöka och att Räddningsverket behöver IT-kunniga personer som är enbart knutna till dem.
Lärprocessutvecklare är en person som samlar in kunskap om lärprocesser från verksamheten och forskning. Det finns ofta mycket kunskap inom en verksamhet och att ta tillvara den är guld värt. Att dessutom ha en person som bevakar samhällsutvecklingen och forskningen inom lärprocesser ger verksamheten goda förutsättningar för en effektiv kompetensutvecklingsplan, där verksamheten skall förenklas, spara tid och pengar. Tex finns det många duktiga pedagoger i kommunernas skolor vars kunskap och arbetssätt inte kommer till känna. En Lärprocessutvecklaren ansvarar för verksamhetens kompetensutveckling genom att ta tillvara, sprida kunskap om lärandet. Idag pratas en hel del om “Lesson study” som är en Japansk metod där lektioner prövas, analyseras och reviderasi efterhand med hjälp av åhörare / iaktagare eller analyser från film inspelningar av lektioner. Det finns ett stort underlag i skolan för en fortbildning i världsklass.
Lärdesigners är en person som bygger upp lärmiljöer. Dvs i vilka miljöer lär man sig bäst och när? En Lärdesigners samlar in hur verksamheten och forskning gör och säger när det gäller i vilka miljöer vi lär oss bäst. Tex generalagenten för Toyota jobbar med utbildare för sina verkstadsarbetare när det kommer ut nyheter inom bilbranschen. Där har de skapat ett speciellt utbildningsrum med mycket IT-utrustning. Lärdesigners kan hjälper pedagoger att tänka och bygga upp lärmiljöer som skall anpassas till rätt situation och åldrar för att ge inspiration, motivation och meningsfullhet.
Våga satsa på skolan!
Det kostar kommunen miljoner att i olika arbetsmarknadsåtgärder försöka utbilda och / eller ta hand om ungdomar / vuxna som saknar utbildning / jobb. Genom att satsa på skolan och därmed får fler ungdomar att klara skolan och utbilda vuxna för att komma ut till arbetsmarknaden med de rätta kompetenserna, ger kommunen miljoner kronor tillbaka. Därför behöver kommunen satsa på skolan och med hjälp av IT-grupper (läs ovan) som bevakar utvecklingen och fortbildar pedagogerna och utvecklar skolan mot ett livslångt lärande och en utbildning i världsklass.
Motivera till framtidens lärande!
Framtidenslärande är att man skall kunna lära sig saker var man än bor, befinner sig i utveckling eller har för funktionshinder.
"Vi mår alla bättre av att aktivera alla våra sinnen, därför skall lärandet passa alla!"
IT-verktyg fyller en viktig funktion med att hjälpa studenter / elever att skriva texter, skapa och söka. Guiden / läraren skapar frågor och uppgifter som leder till kreativa, reflektiva diskussioner bland eleverna. Frågor som man inte bara kan klippa och klistra in från internet. När elever går ut från klassrummet och vill fortsätta att lära sig har vi lyckats! Sverige behöver personer med framtidens kompetenser för att bli anställningsbara.
"Det måste finnas tydliga kopplingar mellan elevers studier och framtida utbildningar och yrken. Detta får vi genom att högre utbildningar och företag ofta besöker studenterna / eleverna och berättar vilka kompetenser de behöver"
Bristen på rätt kompetenser är akut i dagens gobala verksamheter. Därför är kompetensförsörjning ett hett debatterat ämne som bl.a. Näringsminister Annie Lööw betonar starkt. Skola och näringslivet måste bygga broar, anser Annie Lööw. samarbetet måste innehålla täta kontakter mellan elever och företag för att bygga upp motivation och meningsfullhet. Det bör erbjudas många praktiker och lärlingsalternativ eftersom det är hos företagen eleverna ser vilka kunskaper företaget värdesätter.
Även vuxna behöver motiveras för ett framtida lärande
Involvera politiker, företag, föräldrar, studenter och elever i framtidens lärande och hur vi skall lära för livet och skaffa oss morgondagens kompetenser. Alla behöver vara delaktiga i detta lärande. Därför måste alla involveras för att skapa en helhetssyn på kommunens utbildning och utveckling.
Pedagogiken
Viktigt att guiden:
- Ofta är inne i forum / diskussioner för att ge feedback, stötta, skapar ett socialt klimat så att alla känner sig delaktiga
- Ska stödja, utveckla och utmana, ”inte lära ut” utan skapa grund för det "rätta" tänket.
- Utvecklar, förbättrar utformandet och användandet genom att utvärdera deltagarnas aktiviteter en kort tid efter introduktionen, men även efter en längre tids bruk.
- Ger deltagarna utrymme för reflektion och att i lugn och ro att formulera sig, samt att utveckla ett kritiskt tänkande. Dock måste tidsplaner, deadlines vara tydliga.
- Engagera sig i att föra en dialog med deltagarna om vikten av att sätt upp mål och att erbjuda dem en struktur att följa. Detta för att undvika stora ansamlingar av studiearbete.
- Stimulerar elevernas / studenternas lärprocesser, dvs. synen på kunskap och att lära sig för ett livslångt lärande.
Vill du bara klara dig för stunden eller lära dig för ett livslångt lärande?
IT-verktyg
För att uppnå ett livslångt lärande krävs en mångfald av IT-verktyg. Varje moment i undervisningen bör innehålla en genomtänkt och väl beprövad IT-verktygslåda, som eleverna / studenterna erbjuds få workshops och handledning om. Viktigt för eleverna / studenterna att få se IT-verktyg som de lokala högre utbildningarna respektive företag använder. Jag tror att bildkanonen i framtiden kommer att ersättas av LED-skärmar.
Genom att använda sig av en gedigen IT-verktygslåda kan vi skapa ett livslångt lärande med kreativa övningar, t.ex. kan vi förstärka verkligheten med olika IT-program. Olika molntjänster erbjuder stort stöd till skolan om användningen är genomtänkt, t.ex. Youtube som enligt mig är det nya internet men med sökmotor för film där information och utbildning kan fås inom det mesta och på många olika språk, Google apps är ett annat molntjänstverktyg som erbjuder en mångfald av samarbetsformer och Grön IT. Det dyker ständigt upp ny molntjänster och applikationer, låt fantasin och kreativiteten flöda och använd det som passar din verksamhet bäst!
Stora företag som Microsoft och Intel skapar idag IT-verktyg för skolor världen över, tex Office365 och Classmate. De gör detta för att utbildning är viktig för staden, landet och världen. Företagen behöver kompetens. Gå in på Microsoft och Intels webbsidor för att läsa mer om deras IT-verktyg.
Lärplattformar / virituella klassrum.
Skapa ett virituellt klassrum som innehåller ett lärande ur ett sociokulturellt perspektiv (individens interaktioner med den social miljön). Virituella klassrummet är en webbaserad, användarvänlig, välplanerad och strukturerad lärplatform där man skall kunna genomföra ett livslångt lärande. Detta sker genom att lärplattform innehåller material och information som stimulerar till grupparbeten, samarbeten, tillsammans och enskilt lösa problem, kritiskt tänkande, värdera och reglera den egna lärprocessen. Framtidens lärplattform borde synkroniseras med facebookliknande eller andra framtida sociala medier.
Verklighet = fantasi?
Med dagens teknik flyter verklighet och fantasi ihop på gott och ont, där fyller läraren / handledaren eller som jag vill kalla det guiden en viktig funktion att stötta, utmana och handleda våra framtida hopp (barnen) mot ett livslångt lärande och bättre förståelse och känsla för verkligheten.
Källor:
IKT & lärande, IT-pedagogkurser från IML Umeå, 2008 - 2010
Framtidens lärande, flexutbildningar Umeå Universitet, 2012
Framtidens lärande, konferens i Härnösand, 2012
Pedagogiska magasinet, nr2, 2012
Skolvärlden nr2 feb. 2013
Sammanställt av: Andreas Gustavsson 2013-03-28